Robotiseringens inverkan på arbetsmarknaden

Vartannat jobb automatiseras inom 20år. 53% av dagens anställda inom Sverige beräknas kunna ersättas av digital teknik vilket innebär att 2,5 miljoner arbeten försvinner. Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, social förmåga och omtanke om andra människor löper minst risk att försvinna.

I forskningsartiklar för 10år sedan skrev man att bilkörning knappast kunde automatiseras. Kort därpå utlyste amerikanska försvarsmyndigheten en tävling om vem som kunde producera självstyrande bilar. Idag kör de på allmänna vägar. Nästa tävling handlar om att låta en robot arbeta som elektriker eller rörmokare, gå uppför trappor och sortera byggmaterial. Varje ny robot inom industrin tar bort mer än 5 personers jobb. Framtiden skulle kunna innebära kortare arbetstid och inte som politiker idag säger, att man måste ha höjd pensionsålder för att klara ekonomin. Det finns många exempel få effektiviseringar i vardagen där personalstyrkan har minskat eller helt upphört. I butiker har man infört självskanning och därmed har behovet av kassapersonal minskat. Det finns t.o.m. Butiker som är helt utan kassor, vilket har kunnat införas tack vare slopandet av kontanter. Postkontoren har försvunnit i och med den elektroniska hanteringen av brev. Bankkontor stängs då de flesta idag sköter sina bankärenden digitalt. Papperstidningar blir digitala för att klara snabb distribution av nyheter och dels för att minska på kostnaderna. Med det har tidningsutdelare, tidningsdistributörer och tryckare blivit överflödiga. Framtidens skatteintäkter måste med all sannolikhet komma i större grad från andra områden än arbetsinkomster. En annan frågeställning skulle kunna vara hur många människor som ett framtida samhälle kan försörja och till vilken levnadsnivå.